Jag blir hysterico på folk som glor. Vad vill dom? Ser jag konstig ut? Har jag en snorkråka i näsan eller vad?
Igår smet han den andre och jag in på Max alldeles själva. Inga barn som skulle servas med mat, ingen utspilld fanta. Bara vi på Max (det var vad vi hann med då barnen väntade hos svärmor).
Till vänster om oss satt det en snubbe, modell yngre som glodde så jag trodde att ögonen skulle börja blöda på honom. Dessutom glodde han så mycket att han frös till i sitt ätande. Han satt liksom med hamburgaren i handen och ett pommes i det andra och bara glodde med halvöppen mun.
Han glodde på allt och alla. Bara glodde. Nöglodde. Det är som om han har varit inne på Konsum och hyrt en rulle och nu satt han och tittade på den. Tydligen var jag och han den andre skådisar i den filmen.
Så nu är det väl bara att kamma hem en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll.
2 kommentarer:
Nu ska jag vara så där tråkig igen, men måste bara ge detta info:
Jag tror att folk som glor och glor inte har fått så mycket uppfostran i vett och etikett från sina föräldrar. Så enkelt tror jag att det är.
Även om det säkert också har med gener och personlighet att göra så hjälper det nog väldans massa att inte bli daltad med.
Tänk så, så behöver ni inte undra vad det är för fel på er eller den som glor.
Ligger nå't i det!
Skicka en kommentar