Festlighet nummer tre avklarad. 1- årspartaj för Minstingen. Middag med familjen så jag begav mig mot Tempo för att inhandla mat.
Jag bad pojkspolingen i charken om ett kilo Parmaskinka. Han tittade på mig genom sina runda glasögon och sa;
- Nej, det tror jag inte att du vill ha. Ett kilo Parmaskinka är MASSOR. Bara den här *håller upp ett fett ben Parmaskinka* väger två kilo.
Jag rodnar då han verkligen poängterar att ett kilo Parmaskinka är MASSOR. I got it!
Givetvis var det två hekto jag ville ha. Han skar, skar och skar dessa två hekto parmaskinka. Det tog tid.
Senare idag fick jag veta från en säker källa att just Parmaskina är ett elände att skiva upp. Svårt liksom. Tur för pojkspolingen att det inte var ett kilo jag ville ha. Då hade han väl stått vid sin lilla skärmaskin tills nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar