Va' glor ru på?

Jag blir hysterico på folk som glor. Vad vill dom? Ser jag konstig ut? Har jag en snorkråka i näsan eller vad?

Igår smet han den andre och jag in på Max alldeles själva. Inga barn som skulle servas med mat, ingen utspilld fanta. Bara vi på Max (det var vad vi hann med då barnen väntade hos svärmor).

Till vänster om oss satt det en snubbe, modell yngre som glodde så jag trodde att ögonen skulle börja blöda på honom. Dessutom glodde han så mycket att han frös till i sitt ätande. Han satt liksom med hamburgaren i handen och ett pommes i det andra och bara glodde med halvöppen mun.

Han glodde på allt och alla. Bara glodde. Nöglodde. Det är som om han har varit inne på Konsum och hyrt en rulle och nu satt han och tittade på den. Tydligen var jag och han den andre skådisar i den filmen.

Så nu är det väl bara att kamma hem en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll.

Fraaancoooo Booolloooo *sjunger*

Han den andre: Franco Bollo.
Jag: Hallå där, varför säger du Franco Bollo!?
Han den andre: Ja men du satt ju och sjöng Franco Bollo i morse.

Nu är det snart slut med mig. Sjunga Franco Bollo? Specchietti retrovisori elettrici!!

Svar från Tommy

Nu börjar mysteriet med Tommy "Kapten von Trapp" att nystas upp.
Och ja, han kommer att dansa på scenen. Jag citerar:

Att se mig och Pernilla dansa österikisk ländler är nog värt hela entrébiljetten.

Nej Tommy, det är det nog inte.

Ledtråd

Tillbaka i skolbänken

Jag har ett problem när det gäller mina nyss påbörjade studier;

jag somnar i princip varje gång jag öppnar boken Metodövningar i historia 1 och läser kapitlet om Historisk teori, förklaringar och källkritik.

Vad göra?

Nä, ge mig lite snaskiga sidor att läsa om krig, ond bråd död, allmogen och diktatoriska kungar.

Fast det är inte helt ointresant det jag läser i den lilla boken. Problemet är att författaren krånglar till det så, krångliga ord. Men det är ju ingen som har påstått att kurslitteratur är samma sak som att klämma en bok av Kajsa Ingemarsson.

Franco Bollo

Vissa namn sätter sig på hjärnan. Skönt att fler har samma problem. För det är ett problem, ett gissel.

Franco Bollo. Franco Bollo.
Franco Bollo är brevbäraren i Lassa Majas detektivbyrå. I "Zoomysteriet" är han en utav de misstänkta.

Franco Bollo är inte bara brevbärare, han har ett namn som sätter sig på hjärnan. Det har också en tendens att haspla ur mig högt och på en italiensk brytning; FRANCO BOLLO!

Jag undrar när det går över?

Sanningen

Så kröp sanningen fram tillsut;

Macälskaren: "Macen" är vår tillsammans men jag bestämmer över den.

LÄNGE LEVE PC! *ropar provokativt*

Så nära

Jag surfade in på Tommy "Kapten von Trapp" Nilssons hemsida och upptäckte till min glädje en gästbok. Jag gnuggade mina händer och började skriva ett inlägg där jag mycket trevligt och icke anonymt frågade hur det kommer sig att han satsar på musikalbranschen.

Men jag snubblade på mållinjen.

Pinga linga ding a dong

Jag har varit inne på Bloggportalen och av misstag råkat "pinga" min blogg. Vad har jag gjort? Ja, jag har ingen aning. Så jag sökte hjälp och fick följande svar:

Varför ska jag pinga?
SVAR: För att vår crawler ska indexera ditt nyskrivna inlägg med detsamma (inom 20 minuter) istället för inom tre timmar.

Då blir nästa fråga:
Vad är en crawler? Någon som krälar sig fram genom cyber space eller?
Så han ska indexera mina inlägg? Kommer det att göra ont? Och han gör det med detsamma istället för inom tre timmar...hm, är det bra eller dåligt?

Skriv så vi 32- åriga tanter förstår! Vi växte upp under den eran då vi fortfarande skrev på skrivmaskin och suddade med Tipp- Ex, spelade data på Commadore 64 och lyfte på rumpan och promenerade fram till TVn för att byta kanal eller ändra volymen. Det var vi 70-talister som byggde det här landet. Så visa hänsyn!



(Nu var det ju inte vi som byggde det här landet. Men det vet ju inte 12- åringarna som jobbar som crawlers på Bloggportalen.)

Min kärlek, skall brinna

Kära pc,

Du betyder väldigt mycket för mig. We go way back. Ingen kan ta din plats. Så oroa dig inte, du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.

Puss

Försoning

Kära mac,

Jag vill be om förlåtelse för det jag sa tidigare idag. Du vet, att pc skulle vara bättre. Nej, nej inte gråta nu. Jag vet att det var dumt sagt. Du betyder väldigt mycket för mig. Det är bara det att jag känner dig inte än.
Du har aldrig gjort mig illa eller ställt en massa konstiga frågor. Du är snäll och rar. Lite blyg liksom. Så, ja förlåt.

Kram Patricia

This ain't over yet

Tidigare idag utspelade det sig en mycket intressant diskussion om pc vs. mac:

Macälskaren: Men varför vill du köpa en pc? Tycker du inte om mac??? *plutar med underläppen*
Jag: Jag ska plugga på distans. Jag måste ha något som fungerar. Det går inte att dela "macen" med dig.
Macälskaren: Jamen, en pc håller i ett och ett halvt år.
Jag: Och en mac?
Macälskaren: Tjugo år!
Jag: Jag förstår inte mac...
Macälskaren: *förnärmad* en pc är full med virus och bajs...
Macälskaren igen: Vad är det för fel på den stationära pcn?
Jag: Den suger!
Macälskaren: Den är utmärkt att göra bokföring och dylikt på.
Jag: Du sa ju precis att pc är fullt av virus och bajs.

Jag tror att jag gick segrande ur denna diskussion. Nu ligger dessutom macälskaren utslagen på köksgolvet. Jag väljer att tolka det som ett tecken på en storslagen seger. Moooaaahaaaahaaa




Jag måste förtydliga att det faktum att jag gick segrande ur denna diskussion betyder inte att jag kommer att köpa en pc.

Min kärlek till PC

Jag har insett att jag antagligen tycker bättre om pc än mac. Men säg ingenting till maken.

Hemnet

Det blir ju att man kikar lite på Hemnet.
Hur tänkte mäklaren här:



eller här:



Det blev en rejäl promenad och x- antal fästingar. Men det var det värt:

I wonder, I wonder

Kan det vara så att det är ett rop på hjälp?

En 7-årings sparande

7- åringen: Vad kostar dom här husen dom ska bygga? De är snygga tycker jag.
Mamman: De kostar massor av pengar. Flera miljoner (typ tremiljonerniohundranittiofemtusen).
7- åringen: Då ska jag spara till ett sånt med min veckopeng (20 kronor). Fast först ska jag spara till ett hästspel och den där dockan jag såg på Konsum.

Fredagsmys eller är det verkligen det?

Jag vill härmed nagga det idylliska skimmer som vilar över fredgasmys något i kanterna. Det är mysigt men väldigt...väldigt rushigt:
- NEJ! Nu tar hon sallad!
- MAMMA! Varför har inte jag fått någon gaffel?
- Inte kycklingen...nej. Nej. Nej säger jag.
- Inte i soffan. Sätt dig här.
- Vatten. Hon är törstig. Hämta gaffel i köket.
- Akta så att du inte trampar i gurkan som ligger på golvet.
- Nej. Nej. Låt pappas kniv vara...AKTA GLASET!
- Vakta min tallrik medans jag hämtar trasan.
- Gaffel?
- I köket.
- TA MED HUSHÅLLSPAPPER!
- Släpp glaset.

Ridskoleoutfit

7- åringen har börjat rida. I morse faktiskt. En nybörjarkurs med fyra stycken små tjejer.
Klädkoden var mycket enkel; vanliga gummistövlar (vi hade glömt våra i skolan så det var slitna gympadojor som gällde), vanliga byxor, regnjacka osv. Enkelt. Nybörjare.

Men så var det en utav dessa fyra tjejer som hade heeelaaa ridkittet;
- Ridstövlar
- Ridbyxor
- Hjälm
- En sådan där klassisk täckjacka.
- Två små prydliga flätor.

Vid första anblicken såg hon ut som om hon kommit ridande ut ur sina mammas mage på en häst, ett riktigt proffs med andra ord. Men hon var också nybörjare.

Länge leve enkelheten! Skopunkten here we come to buy gummistövlar.

*nyper mig hårt i armen*

Men ärligt talat...
Jag tror att jag är traumatiserad...

And the winner is...

Jag väljer att avsluta den rafflande omröstningen "Vem tror du är bäst på badminton?" här på min blogg för att ge plats åt en annan omröstning.
Hela fyra läsare har valt att rösta och vinnaren är *trumvirvel*

Lulu Carter!!




Jag har försökt att nå Lulu för en kommentar till vinsten men utan att lyckas.

Skogens Dag

Idag fick jag en inbjudan från Skogsstyrelsen till "Skogens Dag". Vet inte om jag ska gå...har inget att ha på mig.

Är detta lagligt?

Fråga:
Vad är det jag har missat?
Har jag legat i koma den senaste tiden och nu vaknat upp?
Har jag varit nedfryst ett tag och nu tinats upp till en verklighet som inte är sig lik?

Hur är det möjligt att den här mannen,



ska göra den här rollen (mannen med gitarren),



på det här sättet,


tillsammans med Pernilla Wahlgren?

NÄR BLEV TOMMY NILSSON MUSIKALARTIST???????

It's time for the bömb

Det börjar snart bli dags för mig att släppa bomben för mina Jehovas Vittnen kompisar. De är ett äldre par som har besökt mig några gånger. De kommer med några veckors mellanrum. Frågar hur barnen mår, läser lite ur sin bibel, ger mig några färgglada traktat.
Men som sagt så måste jag nog göra dem besvikna nästa gång och tala om att de kommer aldrig att kunna omvända mig. Det är liksom kört va. Jag undrar om de blir ledsna?

Jag tror minsann att vi städar idag

Han den andre: Jag hittar sådana här överallt. *håller upp en hårnål mellan tummen och pekfingret*
Jag: Å jag hittar sådana här överallt. *håller upp ett oidentifierbart föremål mellan tummen och pekfingret*

Slut på dasspapper på öa

En tidig morgon på öns turistbyrå:
- Det är nästan slut på toapapper inne på samtliga toaletter...
- Herre min skapare, vad ska vi gööööra???
- Jag vet inte, varför ska jag alltid ha lösningen på allt?
- Ska jag cykla hem och låna av morsan?
- Vi kan låsa alla toletter, jag menar så att ingen kommer in.
- Nej, vi måste nog ringa högkvarteret och fråga vad vi göra nu.
- Det här får inte hända...inte idag.
- Jag har det! Så här ska vi göra... *visk, visk, visk*

Tydligen så trillade rätt polett ner under dagen för senare på eftermiddagen så hade någon smarthjärna fyllt på med just toapapper på samtliga toaletter...

Reglemente

Om man nu nödvändigtvis ska vara min granne så bör man följa instruktionerna nedan till punkt och pricka:

1. Gå omkring med kuddar på fötterna eller gå på tå. Hälgång är strängt förbjudet.
"Lätt på tå, lätt på, några dom går lätt på tå. Men andra går på hälen ända upp till Sälen." Rudolf Andersson

2. Prata med små bokstäver.

3. Stävja sina barn. Alla medel är tillåtna utom ond bråd död.

4. Inte leka kurragömma i trappuppgången. Lek får endast förekomma mellan kl 15.00- 16.00.

5. Spola med små bokstäver eller samla på sig lite och spola ner allt innan läggdags.

6. Uttnyttja helst inte balkongen på dagtid. Nattetid går bra om man sitter tyst och dricker te. Sörpla inte.

7. När du hör att jag är på väg ut så stå och vänta innanför din dörr tills jag gått. Gå inte ut samtidigt.

8. Musik får endast åtnjutas genom hörlurar.

9. Jag är lättväckt. Ska du kissa om natten så gör det i nattkärlet du förvarar under sängen. Spolning bör inte förekomma vid vargtimman.

10. Smäll inte för hårt med locket på postlådan när du hämtar posten.

Med önskan om en god grannsämja.

My name is Luka

Vi har fått nya grannar ovanpå.
En barnfamilj med fyrahundrasjuttiofyra barn.
De fyrahundrasjuttiofyra barnen tycker om att springa omkring de vakna timmarna på dygnet.
Jag tycker att dom ska sitta stilla och förkovra sig i nationalencyklopedin, precis som mina två barn gör.

En dag på öa

Idag har vi varit över till Visingsö. Medeltidsmarknad och Tornerspel. Där såg jag en medeltidsman i permobil. Det var lite ballt på något vis.

Festlighet 4

Festlighet nr 4 avklarad. Bröllop. Mycket vackert. Mycket kärlek.
Vi satt där i djupaste Småland i ett församlingshem och drack kaffe. Mitt emot satt en äldre man och kvinna. Och där satt vi och sörplade kaffe och åt kakor. Helt pötsligt kändes allt så svenskt. Jag. Småland. Sensommar. Kaffe. Kakor. Kärlek. Pensionärer.

Festlighet 3 och ett kilo Parmaskinka

Festlighet nummer tre avklarad. 1- årspartaj för Minstingen. Middag med familjen så jag begav mig mot Tempo för att inhandla mat.
Jag bad pojkspolingen i charken om ett kilo Parmaskinka. Han tittade på mig genom sina runda glasögon och sa;
- Nej, det tror jag inte att du vill ha. Ett kilo Parmaskinka är MASSOR. Bara den här *håller upp ett fett ben Parmaskinka* väger två kilo.
Jag rodnar då han verkligen poängterar att ett kilo Parmaskinka är MASSOR. I got it!
Givetvis var det två hekto jag ville ha. Han skar, skar och skar dessa två hekto parmaskinka. Det tog tid.
Senare idag fick jag veta från en säker källa att just Parmaskina är ett elände att skiva upp. Svårt liksom. Tur för pojkspolingen att det inte var ett kilo jag ville ha. Då hade han väl stått vid sin lilla skärmaskin tills nu.

Fram med näsdukarna

Kolmården

Vi har varit till Kolmården. Jag är har inte djurvän någonstans. Jag äter kött och kommer aldrig att sluta med det. Kött är dött och det är gött som en god vän brukar säga.

Men man gör det ju för barnen va. Så Kolmården blev det och det var mysigt. Men djur imponerar inte på mig och jag skickar inte blommor till babynoshörningar eller gratulationskort till nyblivna mammagorillor. Djur berör mig på intet sätt.

Vi tog oss till delfinariet för att se på delfinernas show. Det var musik, ljus, regn från taket och så gjorde firrarna (de är inte fiskar, de är däggdjur) entré. Och jag blir liksom rörd, blödig. Jag tänker på dessa vackra djur som hoppar omkring och som är så keliga och snälla. Jag grips utav det faktum att det omkommer tusentals delfiner varje år på grund utav att de fastnar i nät. Nät som är ämnade för torskarna. Men torskarna är det ingen som bryr sig om. De arma torskarna som vi köper i block och mumsar i oss. När ska Kolmården arrangera en show med dresserade torskar?
Så där sitter jag med tårar i ögonen *buhhuuuuu*.

Tigrarna imponerade på mig. Jistanes vad stora de är! Vi fick också titta på tigerbebisarna. Då hör jag mig själv säga:
- Åååååå, vad söööötaaaa!
Harkel och host, vad var det där? Så det var bara att gå raka vägen till en restaurang med drop in och beställa en rejäl hamburgare. Något djur måste få sota för min blödighet.

Två fisar i rymden

SMS

Det är alltid lika roligt när det dimper ner sms från svärfars gamla Nokia 3310.

"SNART I KOPENHAGEN PÅ HEMVÄGEN.
INTE SOVIT EN BLUND. SKA HEM OCH
GÖRA DET NU HÄLSA TJEJERNA."

Det blir så kul när det skrivs med stora bokstäver. I huvudet låter det liksom att han skriker ut messet.

Förakt

Å, hon provar alltså en t-shirt i rosa polyester och matchar det med silvertights.
Å, här kan jag alltså beskåda de väskor hon vill köpa, men inte kan på grund utav det låga studiemedel som betalas ut till dagens högstadieelever.
Å, här kan jag alltså se bilder på hur han har sytt världens fluffigaste diadem.
Å, här tar någon kort på sig själv i en provhytt iförd diverse olika klädkombinationer.
Å, här är det kort på tidningen Elles alla nummer genom tiderna.
Å, hon fyndade alltså kornblå jeans på rean.
Å, hon har köpt ett par gula boots gjorda i kork.
Å, jag måste nog gå och ta något lugnande.




Nej, det är inte jag på bilden. För det första är jag brunett (bitter? Ja, lite), jag äger endast en klänning (två om man räknar den lila med blå cirklar på) och den är svart. Jag har en kropp som överlevt två graviditeter och femhundratvå förlossningar. Jag äger inte en sådan byrå som framgår av bilden.

Högskolan, here I come.

Nu har jag varit på ett webbupprop inför höstterminen på högskolan. Jag har inte ägnat mig det minsta åt någon form av förkovring inom högskoleramen sedan jag tog min student 1994...eller var det 1995?

Men nu ska jag läsa historia på distans och halvfart. "Va? Historia? Men då blir du väl ingenting?", kanske någon tänker nu. När jag har berättat för vänner att jag ska läsa historia så kan jag ana att en del blir förbryllade. Varför läsa historia?

Varför inte? Jag är trettiotvå år och då har man förhoppningsvis kommit till den punkten i livet där man gör saker för att man själv vill. Jag vill läsa historia för det är så intressant och jag vill läsa för att det helt enkelt är lustfyllt.
Jag vill inte läsa som ett svin för att sedan jaga ett heltidsjobbb och jobba med det fram tills jag blir pensionär. Nä, länge leve...friheten!

Jag anar att även detta blir en stor och bitter dag...

Jag har bevittnat ett mirakel

Idag, i ett ganska litet hus i Örebro, mitt bland alla gäster tar Minstigen sina första steg. Det är stort, jättestort.

Festlighet 2

Så var den andra i raden utav festligheter avklarad. Trevligt! Vi har gjort Örebro tur och retur idag. Värdelös väg. Bra fram till Mjölby; E4 men sedan...uj, uj. Vägen blir bara smalare och smalare och kantas utav mer och mer fartkameror.

Men å andra sidan får man se mycket.
Till exempel så har jag äntligen hittat ett gatukök som inte kräver tidsbokning utan det är bara att droppa in. Det var sannerligen på tiden!

Vi har passerat Berslagsdiagonalen. Det måste ju vara ungefär samma känsla man upplever när man passerar ekvatorn.

Jag har lyssnat på p4 och insett att jag faktiskt hatar banjomusik.

Jag funderar på att engagera mig politiskt av den enkla anledningen att jag vill kunna förbjuda husvagnsekipage på vägarna.

En stor och bitter dag på något vis.

Föröken eder

- En son, du måste ge din man en son!
- Han behöver ingen son.
- Jo! Visst är det två flickor ni har?
- Ja och han är jätteglad för dom.
- Han behöver en son.
- Nej, det gör han inte.

Fast vid närmare eftertanke så kanske det inte är en sådan dum idé...vilken bra farsdagspresent. En vakuumförpackad son från Konsum.

Festlighet 1

Så var den första i raden av festligheter avklarad. Trevligt!
Det blev den "lilla svarta" dagen till ära. Jag är inte så mycket för detta med att klä upp mig. Känner mig lite nördig och det blir aldrig riktigt bra. Men idag tog jag min nya och svarta klänning.

Innan vi skulle fara hem kom jag i samspråk med en trevlig man som sa:
- Åh, jag ser att ni ska ha en till. *pekar på magen*
- Nej, sa jag.

Så nu funderar jag på att byta bort klänningen eller att jobba på min värdelösa hållning. Att bli gravid är inget alternativ.

Bara mitt

Så har jag äntligen lyckats få till ett eget litet skrivbord. Bara för mig i vårt sovrum. Här ska jag sitta och förkovra mig under flitetslampa medans höstlöven virvlar utanför vårt fönster.

Men det har smugit sig in ett...ja, hur ska jag uttrycka det? Det har smugit sig in ett litet orosmoment här i min lilla vrå. Det är en liten tingest som envist kräver utrymme här på mitt lilla egna skrivbord. Så fort jag ser den så kastar jag iväg den för att i nästa stund åter finna den på samma förbjudna plats.
Så jag vill varna alla er som finns där ute för denna lilla envisa sak som kräver att få ta plats på alldeles egna skrivbord;

Det är en deo från Coop. En deo med mansdoft.

Att kissa eller inte kissa

"Nöd går före rätt när allt fler svenskar väljer att urinera på allmän plats. Förra årets rekord på 3328 bötfällda offentliga pinkare är på god väg att överträffas. Fram till den 1 augusti hade redan 2252 personer bötfällts, enligt tidningen Metro. De bötfällda svenskarna har i år betalat in 1,8 miljoner kronor till staten." läst i Jönköping nu

Hur går det till att bötfälla alla dessa offentliga pinkare? Vem bötfäller, det vill säga vem gör marktjänsten? Är det polisen? Är det p-lisorna? Är det en specialltillsatt urineringspatrull som smyger omkring på gatorna med block och skriver ut böter till de offentliga pinkarna?
Väntar man med att bötfälla tills personen i fråga har kissat färdigt eller gör man det under själva proceduren? Får man böter i handen eller vad?

Jaa, vad kan jag säga, det finns väl bara ett sätt att få svar på alla dessa frågor.

Gåta

Jag: Jag skulle behöva köpa en ny klänning eller nåt inför alla kommande festligheter.
Han den andre: Javisst. Men du har ju den där klänningen med blå cirklar på.
Jag: Vilken klänning med blå cirklar på? När har du sett mig i en sådan?
Han den andre: Jo men...för ett tag sedan...
Jag: När? På vilken festlighet då?
Han den andra: *tänker* Joo...det minns jag inte.
Jag: Menar du den lila klänningen som jag hade för tio år sedan när vi träffades??
Han den andre: Nej, nej inte den!
Jag: Men jag har ingen klänning med blå cirklar på...
Han den andre: Joo, den är liksom lite urringad...eller var den lila...?
Jag: Finns den på bild?
Han den andre: Nej det tror jag inte.

Så nu överväger jag att koppla in monsieur Poirot i hopp om att han ska kunna hjälpa mig att minnas en klänning med blå cirklar på som är urringad fast kanske lila och som bars av mig för en liten tid sedan men som verkligen inte finns på bild och som defenitivt inte finns i min garderob.

Bra tänkt...eller nej förresten...

- Hm, hm, vi skulle behöva en riktigt snillrik konstruktion...en slags tallrik i en ärtig kulör som tilltalar barnen. Hm, hm...Den skulle kunna vara lila. Ja, lila med tre olika små fack där vi lägger glassen, inte för mycket glass bara.
Alla barn kommer att vilja ta med denna snillrika konstruktion hem och mammorna kommer inte att kunna säga nej. Och så kommer barnen att vilja äta makaroner och köttfärsås ur tallriken. Vi måste göra tallriken i en plast som verkligen inte tål maskindisk. Så mammorna och papporna kommer att bli tvugna att diska ur de små hålen för hand...kanske med en tandborste för att få bort all köttfärsås...och de kommer inte att ha hjärta att slänga den lila tallriken i taskig plast för barnet kommer att vilja äta ur sin tallrik om och om och om igen. Varje gång mammorna och papporna står och muttrar över denna snillrika konstruktion kommer de att tänka på oss och vi har sparat miljoner på denna snillrika reklam.

I huvudet på Mc Donald's glassansvarige.

Morgonstund...

När Minstingen vaknar klockan 05.30 och känner sig redo att möta dagen måste det väl bero på att hon är en utomjording?

Tyskar på stranden

Det blev en tur till stranden idag. Vi hamnade bredvid en tysk liten familj. Sonen i familjen började frenetiskt att blåsa upp en slags gummimojäng.
- Hm, antagligen en gummibåt, tänkte jag.
Han blåste, blåste och blåste. När pappan försökte hjälpa till utropade sonen frustrerat ett stakato av "nein, nein, nein".
När själva skrovet var uppblåst så halade de fram ytterligare gummimojänger som skulle blåsas upp.

Efter cirkus fyrtiominuter av ett ihärdigt blåsande så stod den där i all sin prakt; en gummikanot med uppblåsbara ryggstöd och allt. Jag har aldrig tidigare sett en livslevande gummikanot från Tyskland.

När jag något senare skådade ut över fjärden såg jag sonen paddla mycket intensivt fram och tillbaka och hit och dit. Men det kan man ju förstå med tanke på all luft som han investerat i sin gummikanot.

Konsums möbelavdelning

I vår lilla Konsumbutik kan man köpa mat. Men där kan man även inhandla skrivbordsstolar, resårbottnar, handdukar, grytor med mera med mera. Idag höll jag ögonen öppna efter den där resårbotten som de gjorde reklam för i skylten. Hur går det till om man vill provligga den? Blir man ledd ut på lagret eller bär de ut sängen i butiken? Kanske finns det en lönndörr vid mejeriprodukterna som tar mig till Konsums möbelavdelning? Det får nog bli en påse jordnötter istället.

Morgonstund har fortfarande guld någonstans...

När Minstingen vaknar klockan 06.00 och känner sig redo att möta dagen så måste det väl bero på jetlag? Gissa vem som drog det kortaste strået...

Slut på Svinto

Min svägerska sommarjobbar i en ICA-butik. Häromsistens kom det in ett sällskap bestående utav kinesiska turister. Alla köpte "Svinto". ICA Flammans lager tog slut. Slut på Svinto för kineserna var här. Mycket, mycket märkligt.

En dålig idé

Det går hur bra som helst att resa med barn, åtminstone med våra barn. Men det krånglar till det en smula när man kommer till en flygplats där det sitter en liten tjej och gör ballongdjur till alla barn.

- Jaha, så du vill ha med dig en rosa pojkbjörn och en blå pudel på planet...är du säker? Vem har gett dig de här ballongerna? Går det att reklammera?

Morgonstund har guld...men var då någonstans?

Att vakna klockan 05.00 och känna sig redo att möta dagen måste väl vara jetlag?