torsdag 1 maj 2008

Vårtecken

Det har fullkomligt exploderat ute i naturen; cyklister överallt. Och då syftar jag inte på den "vanliga" cyklisten som tar hojen till ICA utan de som tar cykeln från en stad till en annan. Det tycks mig som om det har gått dem fullständigt förbi att det är vedervärdigt jobbigt att cykla. Speciellt med packning om tält, stormkök, ett ombyte, två barn, karta, tre kilo kaffe och reflexväst.

De cyklar på 90 vägar i..tja hur fort kan det gå, tio kilometer i timmen? På grund utav alla packning kan jag inte susa förbi dem utan jag måste bromsa in och väja rejält just på grund utav den enorma packningen.

Jag överväger att stanna, veva ner rutan och fråga om de inte ångrar sig. Var det inte ett dumt förslag att ta en cykelweekend när det visar sig att det regnar och varenda bonde har gödslat och är ute och kör med sina bajsbilar? Stretchar ni? Efter hur många mil kommer mjölksyran? Vill ni ha lift?

Jag kommer aldrig att överhuvudtaget överväga att åka på en cykeltur som sträcker sig längre en en kilometer tur och retur. Aldrig.

Inga kommentarer: