Jag har ett vackert minne från min annars ganska plågade barndom. Jag kan så tydligt minnas den där sommarmorgonen när jag vaknade upp i mamma och pappas säng. Det var bara jag där. När jag slog upp ögonen noterade jag att mamma öppnat fönstret. Vi hade gamla fönster med innanglas som sattes i på vintern och togs bort på sommaren. När det var sommar gick fönstren att öppna.
Våra gamla fönster var även indelade i fyra. Så högst upp fanns det två små och längst ned två stora.
Mamma hade öppnat det vänstra, lilla fönstret. Vinden tog tag i gardinen och den fladdrade stilla. Genom den öppna rutan hörde jag svalorna. Där låg jag för ett kort ögonblick trygg och glad. Från den dagen älskar jag svalornas sång.
2 kommentarer:
helt fast i din blogg nu... så sluta inte skriva är du snäll.
Å, såg din kommentar först nu! Du hittar mig numera här www.patriciah.se. Välkommen!
(Jag kommer inte ens ihåg mitt lösenord in hit.)
Skicka en kommentar